Varje år firar man i Iran den sista onsdagen före vårdagjänmningen. Man brukar kalla festen Chahar Shanbeh Suri som betyder onsdagsfesten eller eldfesten. Denna tradition kommer från den tid då Zoroastrism var rådande religion i Iran, före islam (mer än 2500 år tillbaka). På den tiden firade man eldfesten till de goda andarnas ära. Man tände brasor på hustak och på så sätt trodde man sig kunna visa de goda andarna vägen till deras hem. Samtidigt ville man skrämma bort de onda andarna och bränna bort sjukdomar. För Zoroster var eldfesten lite annorlunda. På eldfestens afton anordnar man sju eldar. Man hoppar över eldarna och talar till flammorna. Denna ritual tror man skall rena själen, bota sjukdomar och göra livet ljust.

När man hoppar säger man till elden:
- Min blekhet är för dig. 
- Din värme är för mig. 
- Må du uppfriska mig.

Efter dessa ceremonier har man fyrverkerier och barnen gör ungefär som svenska barn gör vid påsk. De döljer sina ansikten med en sjal, tar en skål och en sked och bankar på skålen utanför sina grannar. De får då kanske t.ex. kakor, nötter eller godis i sina skålar precis som svenska barn får godsaker i sina kaffepannor vid påsk. Unga flickor brukar gömma sig i mörkret och spå sin framtid från förbipasserandes samtal. Lyckligtvis spår man nära nyårsfesten och våren när folk för det mesta pratar om glädje och roliga saker.

Trettondag nyår, (Sizdahbedär på persiska som betyder trettondagsutflykt) infaller alltid i början av april och är en stor helig dag. Man kallar också denna dag en olycksdag. För att undvika olyckor eller otur gör man en utflykt för att mota bort oturen. Man äter speciell mat för den här utflykten t.ex. ris med bondbönor som smaksätts med dill. Riset serveras med kyckling eller lammköt. Unga flickor brukar knyta grässtrån denna dag för att skåda sina kommande fästmän. De brukar sjunga den här ramsan: "Nästa år på trettondagen är vi gifta, bär vi en sjal och håller ett barn i famnen."

Mehregan festivalen har mycket gamla anor och firas i äran av Mithra eller Mehre Izad den fornpersiska viktigaste guden; upprätthållaren av universum som stod för social ordning men också krig. Mithrakulten var före kristendomen också den viktigaste religionen bland Romerska borgare och soldater. Mehregan som firas i 15:e october i Iran (10:e mehr) markerar höstdagjämningen och slutet på våren. Romarna firade Mithras födelse 25 December. 
Lyssna på ett kort musikstycke med Khadi Kaviani om Mehregan månaden

Jashni_Mehrgaan_KK...

Yalda betyder födelse eller födelsetid, som här refererar till "födelse av ljuset" och syftar till vintersolståndet. Det är sista höstnatten och första vinternatten. Det är årets längsta natt och sista natten i den nionde månaden i den iranska kalendern "Azar". Under Yalda festivalen brukar Iranierna festa hela natten lång, dansa och äta olika frukter, rostade blandnötter och spå på Hafiz (den stora iranska poeten) diktsamling. Några dagar före festen brukar frukthandlarna lägga fram vattenmeloner, honungsmeloner och granatäpplen, för det är frukter som man av tradition äter under denna natt. Det är också brukligt att en nyförlovad man ger en stor vattenmelon eller honungsmelon och smycken av guld i present till sin fästmö den här natten.

Ramadan är muslimernas fastemånad. Den islamiska kalendern är baserad på månkalendern. Därför börjar Ramadan ungefär 10 dagar tidigare varje år. Ramadan-månaden är den nionde månaden och varierar från plats till plats därför att en del följer när månen kan ses som nymåne medan en del följer den astronomiska tidpunkten för detta. Fasteperioden slutar när nästa nymåne kan skådas, vilket blir ungefär efter 30 dagar. Ramadan är en månad för bön och fasta, det vill säga under dagtid (från solens uppgång till dess nedgång), är det förbjudet att äta och dricka. Under fastedagarna uppmuntras muslimerna att hjälpa behövande de möter, både finansiellt och emotionellt. Av det skälet är Ramadan-månaden känd som månaden för välgörenhet och generositet. För en muslim är fastan inte endast att avstå mat, men också att hålla tillbaka alla laster och allt ont som man gör både medvetet och omedvetet. För det är en allmän tro att om man avhåller sig från laglig mat och sex, så kommer man att vara i en bättre position för att undvika olagliga saker och handlingar under resten av året. Efter de 30 dagarna så firar man Ramadans slut, Eid-ul-Fitr. På denna dagen samlas muslimerna på en plats för att offra bön och tacksägelse. Det är tradition att då bära nya kläder, besöka vänner och släktingar, utbyta gåvor och äta delikata maträtter förberedda för detta tillfället.

Moharam är den första muslimska månaden enligt månekalendern. Ashura som syftar på 10:e dagen i Moharam är en explicit shiitisk sorgehögtid i minne av martyrdöden av den femte Imamen Hussein och hans 72 män vid slaget i Karbala belägen i nuvarande Irak 680 e.kr. Iman Hussein var son till Ali och Fatima Zahra alltså profeten Mohammads barnbarn. Denna sorgehögtid markerar skiljelinjen mellan Shiiter och majoriteten av andra sunnitiska muslimer. Bland mycket religiösa shiitiska grupper förekommer olika former av självplågeri som ett sätt att erinra lidandet med de som dog martyrdöden vid slaget.

Bilden ovan illustrerar drabbningen vid Karbala. Bilden nedan visar en sorgetåg där de sörjande slår sig på brösten samtidigt som de sjunger religiösa strofer om Imam Hussein och hans far Alis martyrdöd. En del slår sig med långa knivar i huvudet vilket orsakar blödningar som oftast är mycket ytliga.
Se hela slaget vid Karbala