Efter arabernas invasion av Persien i början av 600-talet blev Islam den härskande religionen i Iran. De gamla iranska religionerna särskilt Zorostrismen som var statsreligion utplånades nästan helt och många utövande zoroaster begav sig till Indien. Islam kom efter den islamiska revolutionen år 1979 i en högre grad prägla det iranska samhället, bl a genom införandet av religiös rättskipning- sharia-lagar. Omkring 99 % av alla Iranier idag är Muslimer; 89% av dessa är medlemmar av den Islamitiska Shia-sekten. Iran är världscentrum för Shiite-Islam som är den officiella statsreligionen. De flesta av de etniska minoriteterna , inklusive Kurder, Baluchi, Turkar och Araber är emellertid medlemmar av Sunni-sekten. Ett par mindre islamiska sekter finns också i landet. De viktigaste minoritetsreligionerna är Bahaii, Zoroastrism, judendom och Kristendom (särskilt den Nestoriska kyrkan). I Iran infördes shia som statsreligion på 1500-talet vilket är sedan dess det officiella religionen. Shia erkänner tolv imamer efterföljare till Muhammed-som religösa och rättsliga auktoriteter. Den tolfte imamen som försvann på 1800-talet ska enligt denna tro en gång i tiden återvända till sin trogna som MAHDI, frälsaren. Städerna Qom söder om Teheran och Meshed i östra Iran är vallfärdsorten och heliga platser för shiiterna. Ledarskapet för Shiiterna stannar inom en prästerlig klass, mullor, vars ledare har ett stort politiskt inflytande och inkluderar cirka 400 ayatollor eller ”heliga män och hundratusentals mullor."

Bilden ovan föreställer "Jamkaran Moskén" belägen i den shiitiska viktiga staden "Qum".
Mer om Islam

Officiellt uppkom sufismen på 800-talet, två hundra år efter profeten Muhammeds död, som en reaktion mot att islam förvrängts intill oigenkännlighet och blivit en "utanpåreligion". Begreppet sufi går tillbaka till ordet för ylle, suf. Även det persiska begreppet DERVISH förekommer vilket betyder "den heliga fattiga". Yllemantlarna blev symboler för den självvalda fattigdomen och den andliga försakelsen. Andra har hävdat att ordet ligger närmare den gregiska ordet sofia (visdom). De tidigaste sufierna (800-talet) påverkades sannolikt av den kristna ökenfäderna och munkidealen, även om celibatet aldrig slagit igenom inom islam. I centrum ligger DHIKR, det vill säga erinran om och upplevelsen av Allahs enhet och påtagliga närvaro. Detta är ofta en extatisk erfarenhet, inte sällan framskapad av kraftiga kroppsrörelser, repetitiva andningsövningar eller dans. Vuxna män virvlar runt i timmar utan att falla, med ena handen uppåt mot himlarna och den andra ned mot jorden. Ibland tycks de momentant förlora kontrollen över sig själva och går in ett slags transtillstånd som av dem själva och den omgivande gruppen tillskrivs en gudomlig karaktär.

Bilden ovan föreställer de dansande Dervisherna från Molawna Orden belägen i nuvarande Turkiet.

Iran har sedan begynnelsen varit en av de platser där sufismen blomstrat och gestaltat sig i de mest ypperliga litterära och konstnärliga former. Den persiska böjelsen för mystik och dess symbolism är en väsentlig komponent av det iranska själslivet. Sufismen i Iran har alltid kännetecknats av dess intima förbund med konstnärliga och litterära uttrycksformer, i synnerhet arkitektur, poesi och musik. De mest kända av dessa bakgrundsgestalterna är Firdausi, Nizami, Rumi, Hafiz, Saa’di och Omar Khayyam. Man får inte heller glömma att det till stor del var genom det iranska bidraget som den islamiska civilisationen blev en universalkultur i ordets mer konkreta innebörd. 
Mer om Sufism

Bahá’í idag är en världsomfattande rörelse, en sammanslutning av människor av olika ras, nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som verkar för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Den har sitt ursprung i Persien (Iran). Namnet BAHA’I kommer från det arabiska ordet bahá som betyder ljus, strålglans, härlighet. Bahá’í grundades år 1844 av en ung köpman, Báb (1819-1850), i staden Shiraz i södra Persien. Báb lärde att en ny tidsålder av mänsklig enhet och framsteg vara nära förestående. Hans uppgift var att bereda vägen för Bahá’u’lláh (1817-1892), bahá’í-rörelsens huvudsaklige grundare, vilken skulle ange riktlinjerna för den nya utvecklingen mot en enad värld. Bábs lära spreds som en löpeld över hela Persien och uppfattades snart som ett allvarligt hot mot den etablerade ordningen. Detta ledde till att de religiösa och politiska ledarna iscensatte grymma förföljelser av Báb och hans anhängare. Báb själv blev avrättad offentligt år 1850 och tiotusentals av hans anhängare mötte samma öde.

Bilden ovan föreställer Bahaiiernas mest heliga plats Profeten Bahá’u’llahs gravplats belägen i AKKA i det nuvarande Israel

Bahá’u’lláh blev, som en av de ledande anhängarna till Báb, kastad i fängelse i Teheran år 1852, men undgick mirakulöst nog avrättning. Istället landsförvisades han till Bagdad, där han år 1863 för första gången offentligt förklarade sig vara den som Báb förebådat. Bahá’u’llah mötte också starkt motstånd och fick i likhet med Báb utstå ytterst svåra förföljelser, särskilt från etablerade religiösa och politiska intressen. Trots Bahá’u’llahs milda sätt och uttalat fredliga hållning var det många makthavare som avundades honom och fruktade hans växande inflytande. Dessa farhågor ledde till att han landsförvisades än längre bort från Persiens gränser, och blev till slut sänd till Akka, en ökänd straffkoloni i Palestina, nuvarande Israel, i utkanten av det dåtida Turkiet. Genom Bahá’u’lláhs ankomst till Palestina, nuvarande Israel, kom detta att bli det Heliga Landet inte bara för judar, kristna, och muslimer, utan också för bahá’íer. 
Mer information om Babismen eller Baha’i

Assyrier och armenier tillhör mycket gamla kulturer som har levt vid sidan av andra folkgrupper i Iran i årtusenden. Både assyrier och armenier räknas som de första kristna i världen och dessa tillhör idag underavdelningar till den ortodoxa kyrkan. Inom historieböckerna får vi lära oss att det assyriska riket existerade mellan c:a 2000 f.Kr. och 612 f.Kr. Assyrien utgjorde ett av den tidens mäktigaste riken, med ett kärnområde som sträckte sig från Nilen i väst till området mellan Persiska viken och Kaspiska havet i öst. Assyrierna (syrianerna) utgör alltså ursprungsbefolkningen i tvåflodslandet Mesopotamien, som numera är delat mellan Turkiet, Irak, Syrien och Iran. Totalt finns det över fem miljoner assyrier i världen varav bara ca 40 000 i Iran. Det armeniska riket skapas av Kungariket Urartu på 800t f.Kr. i området kring sjöarna Van Gölü, Urmia och Sevan. Armeniernas mest kända landmärke är Ararat, det berg där Noaks ark enligt Första Moseboken strandade efter den långa resan från Mesopotamien. Efter Assyriens sammanbrott 606 f.Kr, blir området mediskt, för att sedan bli persiskt. Efter Alexander den stores död 323 f.Kr, kommer området tidvis under seleukidiskt styre, för att 188 f.Kr. bli helt oavhängigt. Efter att uppleva stormakt tids under Kung Tigranes II ca 95-55 f.Kr. blir armenien på nytt en lydstat först under romarna114 e.kr. för att 428 e.kr. falla igen i persernas händer. Idag finns det ca 200 000 armenier i Iran av vilka de flesta bor i städerna Teheran, Isfahan och Oroomie. 98%av alla armenier är grekiskt ortodoxa och resterande två procent är antingen katoliker eller protestanter. 
Se bilder på kyrkor i Iran

Även judar har funnits i Iran sedan årtusenden. Efter att den babyloniske kungen Nebukadnesssar intog Jerusalem år 586 f.kr. tillfångatogs många av dess judiska invånare och fördes till Babylonien. När år 536 f.kr. besegrade kung Kyros av Persien Babylon, tillät han judarna, som fördrivits dit ett halvt århundrade tidigare, att återvända till sitt hemland för att återuppbygga Jerusalem och templet. Många judar återvände då till Israel men många av dessa stannade kvar i Persien och bosatte sig där. Denna händelse nämns även i gamla testamentet 2 Krön 36:23:

”Så säger Kyros, konung av Persien: Alla jordens riken har Herren, himlens Gud, givit mig, och han har ålagt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. De av er som tillhör hans folk — må er Gud vara med er — skall bege sig …”

Efter den islamiska revolutionen i Iran 1978 flydde många iranska judar till Israel. Antalet judar i Iran idag uppskattas till ca 25 000.